Arbetet "Kuben" kretsar runt en kub med måtten 30x30 cm. I denna kub ska en händelse gestaltas som har spelat stor roll för välden, både på gott och ont. Tanken eller händelsen kunde vara allt från glödlampan till vaccinet till kärnvapen till freden i andravärldskriget. Alltås kunde ämnet sträcka sig över både no-ämnena och so-ämnena. Till kuben skulle det också skrivas en uppsats. Uppsatsen skulle skrivas om det änme som kuben sedan gestaltar. För att visa vad man åstaommit startar man en blogg där arbetet läggs ut. Som extra uppgift finns det ett skriv en nyhetsartikel, göra en illustration eller lägga in foto från kubens tillväxt på ens blogg.
Projektet genomförts på sex temadagar varav på fyra man skriver uppsats och på två man bygger sin kub. På svensklektioner under åtta veckor får man parallt fixa med sin blogg eller extrauppgifterna.
Min uppsats handlar om jämställdhet i dagens samhälle, hur löneskillnader diskriminerar kvinnor och om kvinnans kamp har sett ut sedan den började efter franska revolutionen. I min kub har jag gjort en våg som symboliserar att kvinnor och män är lika viktiga. På ena sidan vevas det sedan ner en tyng som gör att vågen tippar över på mans-sidan. Med detta vill jag visa att mannen får mer betalt, belönas mer och syns mer. Längst upp i bloggen kan du utöver se mitt färdig resultat av kuben och uppsatsen, se hur arbetet har utvecklats och läsa min nyhetsartikel.
Detta temat genomförs i 8:an på Gunnesboskolan i Lund. Här finns en länk till beskrivningen av uppgifterna runt "kuben"
söndag 3 mars 2013
Reflektion
Jag lyckades göra kuben på de två dagar som vi fick och det är jag glad över eftersom att det kändes lite stressigt och ont om tid. Detta berode först och främst på att jag hade en bra tidsplanering som jag följde bra. Jag försökte också att börja på lite olika delar så att jag den sista lektionen kunde sätta ihop allting. På så sätt hade jag bra överblick på vad jag hade kvar att jobba med, vad som skulle ta långt tid och vad som var klart att montera in i kuben. När jag kom dit på onsdagen var det bara att sätta igång med mekanismen eftersom att jag gjort en bra ritning över kuben och gjort en lista på alls som skulle göras. Jag hade börjat på vågen lite dagen innan så det var enkelt att fortsätta.
Det som var svårast och det som jag av mest orolig över vad hur kuben skulle se ut, alltså det estetiska. Därför målade jag och lackade vågen ungefär tre gånger för att jag verkligen ville att det skulle se fint ut och detta tog ganska långt tid. Egentligen tog målningen av alla delar väldigt långt tid, dels för att jag målade allt innan jag monterade ihop det, dels för att jag målade det en gång till när det satt ihop, dels för att jag lackade det, dels för att det var trångt i målarrummet och att det kom vit färg på svartmålade delar, och dels för att ett tog långt tid för det att torka eftersom att luften var mycket dålig där inne. Jag fick också jobba mycket på den lilla kilen/vridpunkten som skulle stickas igenom vågen/hävarmen. Eftersom att hävarmen var relativt tunn (för att det inte skulle se klumpigt ut) var hålet igenom tvunget att vara ännu lite mindre i diameter. Det gjorde i sin tur att vridpunkten i from av en rundstav blev väldigt tunn, och till och början med var jag osäker på om den också var för klen, att den inte skulle bära brädans tyngd. För attt riskera att borra ett större hål i brädan valde jag att slipa till rundstaven lite mer så att den blev smalare än hålet. Tillslut blev det både bra och snyggt och det är en av de delar som bär hela mekanismen så jag är verkligen nöjd med hur jag fixade det.
Något annat som jag blev nöjd med var att jag inte behövde sätta dit väggar eller tak. Jag målad också kubens ram vit föratt de inte skulle vara i väggen eller ta ljus och vitt gör att det blir en ren känsla. Den svarta vågen blev sedan en bra kontrast och lika så de svarta tecknen på botten. Den gludfärgade veven får ett stort symbolvärde vilket jag tycker ser snygt ut.
Eftresom att mitt arbetsområde inte har något konkret som det förknippas med tycker jag att jag lyckade bra med att använda symboler som man genast kopplar till jämställdhet.
Under dess två dagar jobbade jag endast i slöjdsalarna, och övervägande delen i träslöjden. Jag frågade Jens några enstaka gånger och då var det mest om hur jag skulle borra. Eftersom mina delar till mekanismen i kuben var små och tunna ville jag inte riskera att borra med fel borr eller borra snett, då jag var tvungen att göra om allt om det skulle bli fel.
Det som var svårast och det som jag av mest orolig över vad hur kuben skulle se ut, alltså det estetiska. Därför målade jag och lackade vågen ungefär tre gånger för att jag verkligen ville att det skulle se fint ut och detta tog ganska långt tid. Egentligen tog målningen av alla delar väldigt långt tid, dels för att jag målade allt innan jag monterade ihop det, dels för att jag målade det en gång till när det satt ihop, dels för att jag lackade det, dels för att det var trångt i målarrummet och att det kom vit färg på svartmålade delar, och dels för att ett tog långt tid för det att torka eftersom att luften var mycket dålig där inne. Jag fick också jobba mycket på den lilla kilen/vridpunkten som skulle stickas igenom vågen/hävarmen. Eftersom att hävarmen var relativt tunn (för att det inte skulle se klumpigt ut) var hålet igenom tvunget att vara ännu lite mindre i diameter. Det gjorde i sin tur att vridpunkten i from av en rundstav blev väldigt tunn, och till och början med var jag osäker på om den också var för klen, att den inte skulle bära brädans tyngd. För attt riskera att borra ett större hål i brädan valde jag att slipa till rundstaven lite mer så att den blev smalare än hålet. Tillslut blev det både bra och snyggt och det är en av de delar som bär hela mekanismen så jag är verkligen nöjd med hur jag fixade det.
Något annat som jag blev nöjd med var att jag inte behövde sätta dit väggar eller tak. Jag målad också kubens ram vit föratt de inte skulle vara i väggen eller ta ljus och vitt gör att det blir en ren känsla. Den svarta vågen blev sedan en bra kontrast och lika så de svarta tecknen på botten. Den gludfärgade veven får ett stort symbolvärde vilket jag tycker ser snygt ut.
Eftresom att mitt arbetsområde inte har något konkret som det förknippas med tycker jag att jag lyckade bra med att använda symboler som man genast kopplar till jämställdhet.
Under dess två dagar jobbade jag endast i slöjdsalarna, och övervägande delen i träslöjden. Jag frågade Jens några enstaka gånger och då var det mest om hur jag skulle borra. Eftersom mina delar till mekanismen i kuben var små och tunna ville jag inte riskera att borra med fel borr eller borra snett, då jag var tvungen att göra om allt om det skulle bli fel.
onsdag 27 februari 2013
Hur kuben fungerar
Här kommer en film och en förklarande text som visar hur kuben fungerar och vad den tekninska lösningen är:
Rörelsen som sker i kuben görs eftersom att en tyngd tynger ner ena sidan av vågen. På mitten av vågen sitter den fast med en hävarm och den kan snurra fritt runt den. Tyngden snurras ner när man vevar pinnen som den är fast i. Jag har alltså jobbat mycket med tyngd för att få fram en rörelse i min kub. För att vågen skulle tippa tillbaka har jag fäst en tyngd på undersidan av den andra sidan. Tyngden sitter då fast i vågen och är lättare än den guldiga påsen som vevas ner. På så sätt slår vågen över när den tyngre tyngden kommer ner, men den väger tillbakas när den gludiga tyngden vevas upp. Jag har också satt fast en liten stoppinne över vågbrädan så att tyngden som sitter fast inte kommer längre än till mitten då vågen väger lika.
tisdag 26 februari 2013
lördag 9 februari 2013
"Jag skriver för alla kämpande kvinnors skull"
onsdag 23 januari 2013
Experimentarium
Fotot är taget av Monica
UPPSATS- Kvinnans rättigheter i dagnes samhälle
Inledning
Denna uppsats handlar om kvinnans ställning i samhället och hur vägen har varit dit. Jag kommer också att ta upp frågan om varför kvinnor har sämre lön än män. Från början hade inte kvinnor någon rätt till åsikt eller makt. Hon slavade under mannen och att yttra sig om en orättvisa var inte självklart. På det viset hade det varit i alla tider och därför blev den kvinnliga rösträtten mycket betydelsefull och det blev startskottet för kvinnornas kamp. Därför består första delen av uppsatsen om hur kvinnan fick mod att säga ifrån, om hur hon blev självständig och om hur den kvinnliga rösträtten utvecklades runt om i världen. Idag har Sverige kommit långt med jämställdheten mellan män och kvinnor. Kvinnan har den makt som många kvinnor strider för i andra länder, men ändå finns det luckor i vad regeringen kallar för ett jämställt land. Ännu är inte kvinnan lika stark som mannen och frågorna kvarstår om båda könens lika värde, precis som frågan om varför det ens finns skillnader. Resan för att nå den plats där kvinnan är idag har varit lång och den fortsätter fortfarande. Detta handlar andra delen av min uppsats om.
Avhandling
Rösträtt
Kampen för kvinnans rättigheter startade vid franska revolutionen när filosofer började tala om jämlikhet. Vanliga män fick rösträtt och kvinnorna blev upprörda över sin låga ställning i samhället. Det bildades speciella kvinnoklubbar som ville att villkoren skulle vara bättre för en kvinna. De som styrde i Frankrike, det vill säga män, förbjöd dessa sällskapen snabbt.
I början av 1800-talet kom de första organiserade kvinnorklubbarna i USA och Storbritannien. De ville att kvinnor skulle kunna få utbildning och därmed få jobb utanför hemmet. Modiga författare vågade också yttra sig om kvinnans möjligheter i samhället och dessa böcker fick stor betydelse och kvinnorna såg det som en bekräftelse att de inte var ensamma i kampen. En av författarna var John Stuart Mill som skrev boken Förtrycket mot kvinnorna. Han menade att kvinnan inte längre skulle slava under mannen. Tidigast kom rösträtten för kvinnor delstaten Utah i USA år 1869.
Det andra uppsvinget för kvinnornas rättigheter kom på 1900-talet. Fler och fler länder röstade igenom den kvinnliga rösträtten. I Sverige hade frågan varit uppe i riksdagen i sju år innan den gick igenom år 1919. Tidigare hade männen röstat ner förslaget. Det första valet där kvinnor fick delta var två år efter. Sverige var då det sista landet i Norden att införa kvinnlig rösträtt. Tidigast i Europa var Finland med sin unika reform år 1906 som gav alla män och kvinnor lika rösträtt. I Sverige tog det långt tid innan kvinnor blev inröstade i riksdagen. I början av 70-talet var andelen kvinnor i riksdagen ungefär 15 %. Idag är det betydligt mer jämställt, då strax under hälften av personerna i riksdagen är kvinnor.
Sist i världen var Saudiarabien som införde kvinnlig rösträtt år 2011. Året efter skulle kvinnor få delta i lokalvalen. Saudiarabien är ett av de länder som har sämst villkor för kvinnor, där kvinnorna är diskriminerade från samhället då de inte får jobba inom vissa yrken eller köra bil. Deras man eller far har all makt. Eftersom att Saudiarabien är ett land som har stort inflytande i resten av världen var pressen stor från andra länder att de skulle införa rösträtt och många kvinnogrupper i landet engagerade sig i frågan.
Dagens samhälle
Jämställdhet är något som är viktigt i ett samhälle. Det innebär att män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter inom viktiga områden så som arbetslivet, makt och familjen. År 1988 inskaffades en jämställdhetslag som skulle främja för kvinnans och mannens lika rätt i samhället. ”Lagens förbud mot könsdiskriminering uttrycks som ett förbud för en arbetsgivare att missgynna en arbetstagare eller en arbetssökande på grund av hans eller hennes kön” står det i Utvärderingen av jämställdhetslagen på riksdagens hemsida (källa se källförteckningen).
Jämställdhetslagen upphörde år 2008 och ersättes av diskrimineringslagen. ”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön” står det på regeringens hemsida om diskrimineringslagen (källa se källförteckningen).
Även om det är jämställt i politiken har fortfarande kvinnan sämre ställning i samhället än mannen i Sverige. Det är till exempel inte lika lön, vilket de borgerliga partierna ofta säger beror på att det finns få arbetsgivare för kvinnodominerande yrken. På så sätt blir konkurrensen hård och det är enkelt att hålla nere lönerna.
En annan faktor är att kvinnan tar ut cirka 80 % av föräldrarledigheten och VAB-dagarna och de kan därför inte betalas ut lika mycket lön. Kvinna förväntas vara hemma vilket skulle belasta arbetsgivaren om han skulle betala lika mycket lön till kvinnan och samtidigt sätta in ersättare för de timmar som hon inte jobbar. Istället väljer många arbetsgivare att sänka lönen för kvinnor eftersom att de förväntas föda ett barn. Detta får konsekvenser för de kvinnor som inte får barn. De är tvungna att ändå lida av den orättvisa löneutdelningen, fastän de är på jobbet lika mycket som en manlig kollega.
På grund av detta jobbar många kvinnor med yrken som är lätta att finna ersättare på, lågbetalda och/eller enklare jobb. Ibland har till och med lönen i genomsnitt sjunkit när arbetet växlat från att ha haft flest kvinnliga arbetar än manliga. När lärare endast var män var lönen mycket hög men den sjönk märkbart när kvinnor utbildade sig till samma yrke. Eftersom att kvinnan får minde betalt i lön väljer hon då att stanna hemma om hennes barn är sjukt. Om mannen hade stannat hemma hade familjen förlorat mer pengar. Alltså fortsätter kvinnan nekas bättre lön eftersom att det inte finns något annat alternativ. Problemet går runt.
Avslutning
Rösträtten runt om i världen betydde mycket för kvinnans självständighet och det är ett viktigt led i kvinnans rättigheter och för att uppnå jämställdhet. Tack vare att kvinnan fick delta i politiken år 1921 i Sverige kunde hon driva frågor om utbildning för kvinnor. Det gjorde att fler och fler kvinnor började arbeta och försörja sig själva. Kvinnan slavade inte längre under mannen.
Idag har kvinnan i Sverige lika mycket makt som mannen i riksdagen. Kvinnans åsikt behövs för att det ska bli en bra demokrati. Det tog dock långt tid innan riksdagen blev representerad av båda könen. Innan den franska revolutionen kunde inte kvinnor ens yttra sig och makten låg helt hos männen. Eftersom att de inte ville dela med sig av makten dröjde det länge innan de blev jämställt inom politiken. Jämställdhet i arbetslivet är dock inte uppnått. Det finns fortfarande mycket att förbättra och ändra på. En av de saker är lönegapet mellan män och kvinnor.
Enligt diskrimineringslagen ska ingen bli diskriminerad i arbetslivet för dess kön. Här tycker jag att arbetsgivaren bryter mot lagen när han betalar lägre lön till kvinnor. Det står i lagen att om det finns ”sakliga skäl” är det okej att diskriminera ett kön. Frågan tycker jag blir då, vad är ett sakligt skäl? Det skulle vem som helst kunna bestämma själv. Jag tycker alltså att det inte står tillräckligt tydligt att man inte får diskriminera någon på grund av dess kön. Om alla skulle förhålla sig till ”sakliga skäl”, skulle diskriminering förekomma dagligen och bli för vanligt för att klassas som inte bli olagligt.
De arbetsgivare som säger att kvinnan betalas mindre för att hon ska föda barn, försöker enligt mig komma undan. Jag tycker att man måste betala mannen och kvinnan lika för att sedan kunna komma ifrån problemet med att övervägande delen av föräldrarledigheten tas ut av kvinnan. Problemet ligger i att både företaget kvinnan jobbar på och familjen inte vill förlora pengar. Eftersom att kvinnan betalas mindre blir det bäst för familjens ekonomi om hon stannar hemma.
Om lönen varit lika kunde även mannen varit hemma lika stor del som kvinnan. Lönen skulle sjunka något för mannen men stiga för kvinnan. Jämställdheten skulle öka samtidigt som arbetsgivaren skulle bli lika mån om den kvinnliga arbetskraften som den manliga. Denna lösning löser den del av problemet som säger att kvinnan inte kommer att vara på arbetet lika mycket som mannen. Kvar står dock problemet med att kvinnan är under-representerad på högre maktposter i företag. Även om kvinnor har bättre utbildning än män jobbar hon ofta på lågt betalda yrken.
”Om vi ska komma ur ekorrhjulet med gamla könsroller måste vi börja där normerna skapas” sa jämställdhetsminister Nyamko Sabuni vid ett möte om hur kvinnan kan få fler ledande poster i samhället (källa se källförteckningen). Många anser att värderingarna om att kvinnan skulle ha enklare jobb skapas av normer.
Jag tror att det fortfarande finns skillnader mellan män och kvinnor för att folk redan har en uppfattning om en person beroende på vilket kön personen har. Sedan har man svårt att ändra uppfattningen även om personen skulle visa sig vara något annat än vad man först trott. Även om vi säger att vi ska behandla alla lika har vi redan en uppfattning om hur någon ska vara och bete sig. Idag får kvinnan vara med i politiken, men jag tycker inte att vi har uppnått jämställdhet i vardagen. För att lagen om diskriminering ska fungera måste man få bort normerna bakom, annars kommer lagen aldrig att fungera. Normerna kan ha skapats för längesedan, när kvinnan inte hade några rättigheter. Om man tänker på kvinnan som den svaga människan kommer alltid mannen att vinna och vi kommer aldrig uppnå jämställdhet. Istället för att se en man eller kvinna när man möter en ny person, borde man se vad han/hon kan. Om vi tänker så kan vi behandla andra lika, oavsett kön.
Källförteckning
Kvinnlig rösträtt Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-12-13 http://www.ne.se/lang/kvinnlig-r%C3%B6str%C3%A4tt
Feminism Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-12-16 http://www.ne.se/enkel/feminism
Kvinnorörelse Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-12-13http://www.ne.se/enkel/kvinnor%C3%B6relse
Genusperspektiv Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-12-14 http://www.ne.se/enkel/genus
Regeringens Hemsida Utbildningsdepartementet (senast uppdaterad 2012-02-12) Hämtad 2012-12-14 http://www.regeringen.se/sb/d/11258/a/185871
Feministiskt Perspektiv (senast uppdaterad 2012-03-06) Hämtad 2012-12-14 http://www.feministisktperspektiv.se/2012/03/06/betydelsen-av-kvinnors-narvaro-i-politiken/
Regeringens Hemsida (senast uppdaterad 13 juni 2012) Hämtad16/12 http://www.regeringen.se/sb/d/11043/a/111986
Saudiarabien Nationalencyklopedin hämtad 2012-12-14. http://www.ne.se/enkel/saudiarabien
http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6neskillnader_mellan_m%C3%A4n_och_kvinnor 15/12
Rickard Warlenius (2006) Därför tjänar kvinnor mindre. Arbetaren. 13 december. Artikel på nätet: http://arbetaren.se/artiklar/darfor-tjanar-kvinnor-mindre/ 16/12
Jämställdheslagens Hemsida hämtad 2012-12-16 http://www.jamstalldhetslagen.se/textsid/01_lerw.htm
Sveriges Riksdag (senast uppdaterad 1988-06-09) Hämtad 2012-12-18. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Kommittedirektiv/Utvardering-av-jamstalldhetsla_DIR1988;33/
Diskrimineringslagen Riksdagens hemsida (senast uppdaterad 2008-06-05) Hämtad 2012-12-18 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/
Jämställdhet Nationalencyklopein hämtad 2012-12-18 http://www.ne.se/lang/j%C3%A4mst%C3%A4lldhet
Denna uppsats handlar om kvinnans ställning i samhället och hur vägen har varit dit. Jag kommer också att ta upp frågan om varför kvinnor har sämre lön än män. Från början hade inte kvinnor någon rätt till åsikt eller makt. Hon slavade under mannen och att yttra sig om en orättvisa var inte självklart. På det viset hade det varit i alla tider och därför blev den kvinnliga rösträtten mycket betydelsefull och det blev startskottet för kvinnornas kamp. Därför består första delen av uppsatsen om hur kvinnan fick mod att säga ifrån, om hur hon blev självständig och om hur den kvinnliga rösträtten utvecklades runt om i världen. Idag har Sverige kommit långt med jämställdheten mellan män och kvinnor. Kvinnan har den makt som många kvinnor strider för i andra länder, men ändå finns det luckor i vad regeringen kallar för ett jämställt land. Ännu är inte kvinnan lika stark som mannen och frågorna kvarstår om båda könens lika värde, precis som frågan om varför det ens finns skillnader. Resan för att nå den plats där kvinnan är idag har varit lång och den fortsätter fortfarande. Detta handlar andra delen av min uppsats om.
Avhandling
Rösträtt
Kampen för kvinnans rättigheter startade vid franska revolutionen när filosofer började tala om jämlikhet. Vanliga män fick rösträtt och kvinnorna blev upprörda över sin låga ställning i samhället. Det bildades speciella kvinnoklubbar som ville att villkoren skulle vara bättre för en kvinna. De som styrde i Frankrike, det vill säga män, förbjöd dessa sällskapen snabbt.
I början av 1800-talet kom de första organiserade kvinnorklubbarna i USA och Storbritannien. De ville att kvinnor skulle kunna få utbildning och därmed få jobb utanför hemmet. Modiga författare vågade också yttra sig om kvinnans möjligheter i samhället och dessa böcker fick stor betydelse och kvinnorna såg det som en bekräftelse att de inte var ensamma i kampen. En av författarna var John Stuart Mill som skrev boken Förtrycket mot kvinnorna. Han menade att kvinnan inte längre skulle slava under mannen. Tidigast kom rösträtten för kvinnor delstaten Utah i USA år 1869.
Det andra uppsvinget för kvinnornas rättigheter kom på 1900-talet. Fler och fler länder röstade igenom den kvinnliga rösträtten. I Sverige hade frågan varit uppe i riksdagen i sju år innan den gick igenom år 1919. Tidigare hade männen röstat ner förslaget. Det första valet där kvinnor fick delta var två år efter. Sverige var då det sista landet i Norden att införa kvinnlig rösträtt. Tidigast i Europa var Finland med sin unika reform år 1906 som gav alla män och kvinnor lika rösträtt. I Sverige tog det långt tid innan kvinnor blev inröstade i riksdagen. I början av 70-talet var andelen kvinnor i riksdagen ungefär 15 %. Idag är det betydligt mer jämställt, då strax under hälften av personerna i riksdagen är kvinnor.
Sist i världen var Saudiarabien som införde kvinnlig rösträtt år 2011. Året efter skulle kvinnor få delta i lokalvalen. Saudiarabien är ett av de länder som har sämst villkor för kvinnor, där kvinnorna är diskriminerade från samhället då de inte får jobba inom vissa yrken eller köra bil. Deras man eller far har all makt. Eftersom att Saudiarabien är ett land som har stort inflytande i resten av världen var pressen stor från andra länder att de skulle införa rösträtt och många kvinnogrupper i landet engagerade sig i frågan.
Dagens samhälle
Jämställdhet är något som är viktigt i ett samhälle. Det innebär att män och kvinnor har samma rättigheter och skyldigheter inom viktiga områden så som arbetslivet, makt och familjen. År 1988 inskaffades en jämställdhetslag som skulle främja för kvinnans och mannens lika rätt i samhället. ”Lagens förbud mot könsdiskriminering uttrycks som ett förbud för en arbetsgivare att missgynna en arbetstagare eller en arbetssökande på grund av hans eller hennes kön” står det i Utvärderingen av jämställdhetslagen på riksdagens hemsida (källa se källförteckningen).
Jämställdhetslagen upphörde år 2008 och ersättes av diskrimineringslagen. ”Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön” står det på regeringens hemsida om diskrimineringslagen (källa se källförteckningen).
Även om det är jämställt i politiken har fortfarande kvinnan sämre ställning i samhället än mannen i Sverige. Det är till exempel inte lika lön, vilket de borgerliga partierna ofta säger beror på att det finns få arbetsgivare för kvinnodominerande yrken. På så sätt blir konkurrensen hård och det är enkelt att hålla nere lönerna.
En annan faktor är att kvinnan tar ut cirka 80 % av föräldrarledigheten och VAB-dagarna och de kan därför inte betalas ut lika mycket lön. Kvinna förväntas vara hemma vilket skulle belasta arbetsgivaren om han skulle betala lika mycket lön till kvinnan och samtidigt sätta in ersättare för de timmar som hon inte jobbar. Istället väljer många arbetsgivare att sänka lönen för kvinnor eftersom att de förväntas föda ett barn. Detta får konsekvenser för de kvinnor som inte får barn. De är tvungna att ändå lida av den orättvisa löneutdelningen, fastän de är på jobbet lika mycket som en manlig kollega.
På grund av detta jobbar många kvinnor med yrken som är lätta att finna ersättare på, lågbetalda och/eller enklare jobb. Ibland har till och med lönen i genomsnitt sjunkit när arbetet växlat från att ha haft flest kvinnliga arbetar än manliga. När lärare endast var män var lönen mycket hög men den sjönk märkbart när kvinnor utbildade sig till samma yrke. Eftersom att kvinnan får minde betalt i lön väljer hon då att stanna hemma om hennes barn är sjukt. Om mannen hade stannat hemma hade familjen förlorat mer pengar. Alltså fortsätter kvinnan nekas bättre lön eftersom att det inte finns något annat alternativ. Problemet går runt.
Avslutning
Rösträtten runt om i världen betydde mycket för kvinnans självständighet och det är ett viktigt led i kvinnans rättigheter och för att uppnå jämställdhet. Tack vare att kvinnan fick delta i politiken år 1921 i Sverige kunde hon driva frågor om utbildning för kvinnor. Det gjorde att fler och fler kvinnor började arbeta och försörja sig själva. Kvinnan slavade inte längre under mannen.
Idag har kvinnan i Sverige lika mycket makt som mannen i riksdagen. Kvinnans åsikt behövs för att det ska bli en bra demokrati. Det tog dock långt tid innan riksdagen blev representerad av båda könen. Innan den franska revolutionen kunde inte kvinnor ens yttra sig och makten låg helt hos männen. Eftersom att de inte ville dela med sig av makten dröjde det länge innan de blev jämställt inom politiken. Jämställdhet i arbetslivet är dock inte uppnått. Det finns fortfarande mycket att förbättra och ändra på. En av de saker är lönegapet mellan män och kvinnor.
Enligt diskrimineringslagen ska ingen bli diskriminerad i arbetslivet för dess kön. Här tycker jag att arbetsgivaren bryter mot lagen när han betalar lägre lön till kvinnor. Det står i lagen att om det finns ”sakliga skäl” är det okej att diskriminera ett kön. Frågan tycker jag blir då, vad är ett sakligt skäl? Det skulle vem som helst kunna bestämma själv. Jag tycker alltså att det inte står tillräckligt tydligt att man inte får diskriminera någon på grund av dess kön. Om alla skulle förhålla sig till ”sakliga skäl”, skulle diskriminering förekomma dagligen och bli för vanligt för att klassas som inte bli olagligt.
De arbetsgivare som säger att kvinnan betalas mindre för att hon ska föda barn, försöker enligt mig komma undan. Jag tycker att man måste betala mannen och kvinnan lika för att sedan kunna komma ifrån problemet med att övervägande delen av föräldrarledigheten tas ut av kvinnan. Problemet ligger i att både företaget kvinnan jobbar på och familjen inte vill förlora pengar. Eftersom att kvinnan betalas mindre blir det bäst för familjens ekonomi om hon stannar hemma.
Om lönen varit lika kunde även mannen varit hemma lika stor del som kvinnan. Lönen skulle sjunka något för mannen men stiga för kvinnan. Jämställdheten skulle öka samtidigt som arbetsgivaren skulle bli lika mån om den kvinnliga arbetskraften som den manliga. Denna lösning löser den del av problemet som säger att kvinnan inte kommer att vara på arbetet lika mycket som mannen. Kvar står dock problemet med att kvinnan är under-representerad på högre maktposter i företag. Även om kvinnor har bättre utbildning än män jobbar hon ofta på lågt betalda yrken.
”Om vi ska komma ur ekorrhjulet med gamla könsroller måste vi börja där normerna skapas” sa jämställdhetsminister Nyamko Sabuni vid ett möte om hur kvinnan kan få fler ledande poster i samhället (källa se källförteckningen). Många anser att värderingarna om att kvinnan skulle ha enklare jobb skapas av normer.
Jag tror att det fortfarande finns skillnader mellan män och kvinnor för att folk redan har en uppfattning om en person beroende på vilket kön personen har. Sedan har man svårt att ändra uppfattningen även om personen skulle visa sig vara något annat än vad man först trott. Även om vi säger att vi ska behandla alla lika har vi redan en uppfattning om hur någon ska vara och bete sig. Idag får kvinnan vara med i politiken, men jag tycker inte att vi har uppnått jämställdhet i vardagen. För att lagen om diskriminering ska fungera måste man få bort normerna bakom, annars kommer lagen aldrig att fungera. Normerna kan ha skapats för längesedan, när kvinnan inte hade några rättigheter. Om man tänker på kvinnan som den svaga människan kommer alltid mannen att vinna och vi kommer aldrig uppnå jämställdhet. Istället för att se en man eller kvinna när man möter en ny person, borde man se vad han/hon kan. Om vi tänker så kan vi behandla andra lika, oavsett kön.
Källförteckning
Kvinnlig rösträtt Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-12-13 http://www.ne.se/lang/kvinnlig-r%C3%B6str%C3%A4tt
Feminism Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-12-16 http://www.ne.se/enkel/feminism
Kvinnorörelse Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-12-13http://www.ne.se/enkel/kvinnor%C3%B6relse
Genusperspektiv Nationalencyklopedin. Hämtad 2012-12-14 http://www.ne.se/enkel/genus
Regeringens Hemsida Utbildningsdepartementet (senast uppdaterad 2012-02-12) Hämtad 2012-12-14 http://www.regeringen.se/sb/d/11258/a/185871
Feministiskt Perspektiv (senast uppdaterad 2012-03-06) Hämtad 2012-12-14 http://www.feministisktperspektiv.se/2012/03/06/betydelsen-av-kvinnors-narvaro-i-politiken/
Regeringens Hemsida (senast uppdaterad 13 juni 2012) Hämtad16/12 http://www.regeringen.se/sb/d/11043/a/111986
Saudiarabien Nationalencyklopedin hämtad 2012-12-14. http://www.ne.se/enkel/saudiarabien
http://sv.wikipedia.org/wiki/L%C3%B6neskillnader_mellan_m%C3%A4n_och_kvinnor 15/12
Rickard Warlenius (2006) Därför tjänar kvinnor mindre. Arbetaren. 13 december. Artikel på nätet: http://arbetaren.se/artiklar/darfor-tjanar-kvinnor-mindre/ 16/12
Jämställdheslagens Hemsida hämtad 2012-12-16 http://www.jamstalldhetslagen.se/textsid/01_lerw.htm
Sveriges Riksdag (senast uppdaterad 1988-06-09) Hämtad 2012-12-18. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Kommittedirektiv/Utvardering-av-jamstalldhetsla_DIR1988;33/
Diskrimineringslagen Riksdagens hemsida (senast uppdaterad 2008-06-05) Hämtad 2012-12-18 http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/
Jämställdhet Nationalencyklopein hämtad 2012-12-18 http://www.ne.se/lang/j%C3%A4mst%C3%A4lldhet
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)